Välkommen till patientens lugnande te & världens undergång

Jag försöker sova bort världen, sova bort smärtan. Men det går egentligen inte så istället dränker jag mig i filmer & önskar mig en egen Sid Vicious (minus heroin), en egen Dorian Gray, (en egen poppojke som sjunger BD med raspig röst). Drömmar som inte besannas & jag skriver, talar i tungor. Det är nog ingen mer än jag som kommer att förstå meningen med det här inlägget, men det är okej. Jag måste bara få skriva av mig, jag behöver höra fingrarna slå mot tangenterna. Det lugnar på något sätt.

I did it my way, ♥.