Jag mår inte bra. Ångesten är skyhög, jag gjorde en kedjeanalys om varför jag skar mig inatt & jag känner mig äckligt fet. Jag får inte på mig den rosa tyllklänningen längre & den fick jag på mig i vintras. Vågen vill jag kasta åt helvete, aldrig har jag vägt så mycket som nu & jag skäms, äcklas över mig själv & vart jag har tagit vägen. & allting började med den jävla Seroquelen som min läkare lurade i mig genom att säga att "nejdå, den ger ingen viktökning". FU Håkan jävla-skitkuk Jarbin.

Jag försökte göra bokrecensionen innan men det blev mest att jag lyssnade på Kuolema tekee taiteilijan på repeat. "Death makes an artist", kanske att man borde dö ett slag?

Jag var så stolt över att jag inte hade skurit mig, nu ser jag ingen mening med att inte göra det. Vad gör fler sår på min kropp för skillnad? Jag ser ju redan ut som en fet, strimlad skinka så ..